Eyfuria

Ett hjärta är skört
Så håll mitt varsamt
Du kan få det om du vill,
men tänkt på,
att det är tunnare än glas


...ta inte sönder det



________________________________

Har kommit på hur jag ska göra med mitt projektarbete nu. Hittade den där bilden med texten till i min "sandras hemliga textpärm" och plötsligt bara flödade inspirationen. Eller flödade och flödade, den kom i alla fall. Har kommit på att jag ska bygga berättelsen (för det är en berättelse jag ska skriva som projektarbete) på detta sätt. Göra en bild till varje scen och låta handlingen komma ur inspirationen jag får när jag målar. Har ett hum om vad storyn ska handla om, men samtidigt finns det stora luckor då jag inte har en aning om vad som ska ske. Tror jag vill att det ska födas i processen. Intressant kommer det bli hur som helst. Bara få fantisera och försvinna från min egen verklighet ett tag. Till en plats där allt sker enligt mina drömmar och önskemål. Till ett annat liv, en annan plats, en helt annan tid. Tror jag ska döpa huvudkaraktären till Eyfuria, mitt alterego kan man nästan säga att det börjar bli. Även om jag inte vet vem hon är riktigt. Det kommer nog visa sig med tiden.
Sitter på mitt rum och håller på med allt detta nu. Har lamporna släckta med tända ljus och min vattenfontängrej på. Har satt på lugn, mystisk musik också för att försöka göra ensamheten lite mysigare. Fast det här känns mest som en sådan kväll man skulle vilja dela med någon. Någon som förstår mig. Någon som gör luften lite lättare att andas. Någon som låter mig komma sådär kusligt nära, att man plötsligt inser att den personen är den enda man verkligen kan lita på.
Det var länge sen jag gjorde något sådant. Kanske har jag aldrig gjort det? I så fall var det i en annan tid, i ett annat liv av mig själv. En person som inte längre är jag.
Det är det som när mina drömmar just nu. Det är det som får mig att vakna om morgonen, det är det som får mig att vilja somna om natten. Kanske är det inget som väntar mig inom de närmaste åren, men nån gång, någon dag så hoppas jag att jag kommer få uppleva det. Det är ju sånt, som egentligen är det som betyder något här i livet. Jag har börjat inse det nu, tillslut.


------------

Jag tänker på
vad som döljer sig där innanför
jag undrar hur du mår
och om du orkar stanna kvar
om du orkar våga tro på nånting bortom mörkret

eller om det kanske redan är för sent
att det är det som skaver så
att det är det som får dig dra dig undan



sanningen
är aldrig vacker
kan aldrig sminkas över
eller sägas fint

Fatum är att den skadar minst när den är ärlig
och brutal
Som när man drar bort plåstret snabbt
istället för hårstrå
för hårstrå

det lovar jag...

.