tog en paus ifrån mig själv

Idag har jag mest bara tagit det lugnt. Skrivit en del och så. Varit ute och gått med sara två gånger. Det var härligt och behövligt =) Knåpade ihop ännu en låttext så här på kvällen. Handla om nått för väldigt länge sen men samtidigt om nu. Börjar komma underfund med så mycket om mig själv och mitt liv ju mer jag skriver. Det är intressant. På lördag ska jag spela på biblioteket i oskarshamn. Känns kul att ha lite nytt material att komma med =)
Skrev klart den första novellen till mitt projektarbete idag med. Känns skönt att åtminstone fått nått gjort. Men det är klart att det blir ju en del tid över, när man inte gör vad man borde. Den blev kort iallafall, bara en och en halv sida. Handlar om döden.

Nu ska jag läsa i den mystiska boken jag fick av mina kära vänner när jag fyllde år. Den är verkligen superbra! Tack, tack, tack =)

Godnatt.

---------------

Andetag för andetag

Jag tog en paus ifrån mig själv

orka inte höra på

alla hennes tankar

bara maler och gör mig låg


Nej jag behövde stanna upp

se mig om ett slag

leva i ett tomrum

andetag för andetag


Ingen förstår mig så som du

Ingen förstår mig så som du


Och nu har träden kapitulerat

lämnat varje löv

åt sitt eget öde

mot en säker död


Det är så vackert när de flyger

i en sista sagodans

iväg emellan husen

någonstans


Ingen kan väcka mig till liv som du

Ingen kan väcka mig till liv som du


Jag välkomnar förbannelsen

som kommer i december

den har sin egen charm

här upp i nordbors länder


Och jag kommer stänga in mig

låsa varje dörr

vakta mina murar

tills allt har blitt som förr


Väntar du tills jag blitt hel igen?

Väntar du tills jag blitt hel igen?


Minns du stjärnhimmeln om natten?

hur vi jagade dens fall

för en enda önskning

hur det blev vårt kall


Vi skulle önska oss varandra

i en evighet

du sa det aldrig till mig

men tro ändå att jag vet


Vår stjärna föll för långt ifrån

Vår stjärna föll för långt ifrån


Förlåt mig om jag faller

nu i skymningen

men jag tror på nått sätt jag lyckats

dräpa kärleken


Jag har sagt det många gånger

säger det igen

det finns ingenting i livet

jag så bittert ångrar än


Ingen förstod mig så som du

Ingen förstod mig så som du


Jag vill kasta mina masker

tänja varje gräns

ut i vida världen

leva så det känns


Är så rastlös i den verklighet

Jag försatte mig i

Men är fast här till i vår

Och det är en väldans massa tid


Vill du försvinna med mig härifrån?

Vill du försvinna med mig härifrån?


Jag tar en paus ifrån mig själv

orkar inte höra på
alla hennes tankar

bara maler och gör mig låg


Nej jag behöver stanna upp

se mig om ett slag

leva i ett tomrum

andetag för andetag


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0